Tandimplantat som ger både funktion och trygghet

Att sakna en eller flera tänder påverkar mer än leendet. Tuggförmåga, tal och självkänsla hänger ihop med stabila, fungerande tänder. I dag erbjuder moderna tandimplantat en långsiktig lösning som känns och ser ut som naturliga tänder. Med rätt planering, kirurgisk precision och noggrann eftervård kan resultatet bli hållbart i många år.
Vad är tandimplantat och vem passar de för?
Ett tandimplantat är en konstgjord tandrot som oftast består av titan eller zirkonia. Skruven opereras in i käkbenet, där den växer fast genom så kallad osseointegration. När implantatet läkt fästs en distans och en krona ovanpå, utformad för att matcha form och färg på de omgivande tänderna.
Implantat passar den som har förlorat en tand eller flera och vill ha en fast, estetisk och funktionell ersättning. Målet är en lösning som inte glappar och som bevarar käkbenet bättre än avtagbara proteser. För att bli aktuell behövs ett friskt tandkött, stabil munhygien och tillräcklig benvolym. Rökning, obehandlad tandlossning eller okontrollerad diabetes kan öka risken för komplikationer, men hindrar inte alltid behandling. Vid större benförlust kan benaugmentation övervägas för att skapa bättre förutsättningar.
Tekniken har utvecklats snabbt. Digital röntgen (CBCT), intraoral scanning och guidad implantatkirurgi gör planeringen mer exakt och ingreppen skonsammare. Med en kirurgisk guideskena placeras implantatet i rätt vinkel och djup, vilket kan förkorta ingreppet och minska risken för skador på anatomiska strukturer.

Risker, kostnader och hållbarhet
Alla kirurgiska ingrepp innebär risker, även när de utförs med goda rutiner. De vanligaste är infektion i mjukvävnaden, tidig lossning om implantatet inte fäster, samt svullnad och blåmärken efter operationen. I överkäkens sidopartier kan bihålan behöva särskild hänsyn, och i underkäkens bakre del måste man ta hänsyn till nervstrukturer. Med noggrann planering och atraumatisk teknik går riskerna att begränsa. Långsiktigt är den vanligaste komplikationen periimplantit, en inflammatorisk process kopplad till plack. Den risken sjunker markant med god munhygien och återkommande professionell rengöring.
Hållbarheten påverkas av flera faktorer: benkvalitet, kirurgisk precision, passform på den protetiska konstruktionen, bitekraft samt patientens egenvård. Med regelbundna kontroller och skonsamma vanor kan ett implantat fungera stabilt i över tio år, ofta betydligt längre. För personer med tandpressning kan en skyddsskena på natten vara en klok investering.
Kostnaden varierar med antalet implantat, behov av benbyggnad, val av material och hur komplex bettets situation är. I Sverige kan Försäkringskassan lämna ersättning genom högkostnadsskyddet enligt gällande referenspriser. I praktiken innebär det att patienten står för hela kostnaden upp till ett visst belopp, och därefter ersätts en del av kostnaden i två nivåer. Exakta belopp och ersättningsgrad beror på diagnos, omfattning och om behandlingen följer reglerade indikationer. En klinik kan ta fram en skriftlig kostnadsplan som visar både arvoden och beräknad ersättning från högkostnadsskyddet. För den som söker erfaren behandlare inom området i Stockholm kan Mariatorgets Tandläkarmottagning rekommenderas, besök gärna mariatand.se.
För den som vill minimera risk och kostnad över tid är förebyggande åtgärder centrala:
– Borstning två gånger dagligen med mjuk borste och fluortandkräm.
– Rengöring mellan tänder och runt implantatet med mellanrumsborstar.
– Professionell kontroll och rengöring enligt rekommenderat intervall, 1-2 gånger per år.
– Rökstopp, balanserad kost och försiktig belastning under läkning.
– Skyddsskena vid tandpressning eller gnissling.